Likt Ikaros (och Bernth Johnson) siktade vi för högt.
Likt en bågskytt med stelkramp råkade vi spänna bågen bara aningen för hårt.
Att tre blekfeta journalister i livets mitt skulle erhålla något så världsligt som ett kulturbidrag framstår i eftertankens kranka blekhet som både skrattretande och smått perverst.
Vi inser det, snälla förlåt oss vår dumdristighet.
När den rekordstora summan av närmare 700 000 kronor fördelats av de så kallade Öppna Sinnet-pengarna, stod det klart att projektet Ursäkta, var är kriget? inte får så mycket som en svensk krona (inte ens nåt mynt med inskriptionen "vår horkarl till Kung" kommer att rulla vår väg).
Det hela skulle kunna liknas vid den summa Svenska Filminstitutet pytsade ut till den numera Oscarsbelönade regissören Malik Bendjelloul när han stod med mössan i hand för att tigga pengar till sitt lilla hobbyprojekt Searching For Sugarman (dvs noll kronor).
Institutet ansåg filmen svår och lite för mycket utanför boxen. Framförallt om man jämförde den med den offensiva satsningen Sean Banan inuti Seanafrika som samma år beviljades miljonbidrag.
Vi inser att vi nu istället skapat ett helt eget kapitel i vår bok. Ett kapitel som handlar om oss själva. Plats 101: Debutantförfattare söker kulturbidrag.
Nu var det dock inte boken de där pengarna var tänkta att gå till.
Vi hade planerat en helkväll för att levandegöra bokprojektet och vi ville att hela staden skulle få chans att vara delaktig.
En interaktiv föreställning där alla de karaktärer vi skriver om skulle komma till liv i och utanför en konsertlokal. Detta i en aldrig tidigare skådad happening där unga kulturarbetare skulle kunna engageras och där den skapande kraften skulle lyftas fram också av stadens minsta invånare i ett lärorikt och underhållande legopyssel, bland annat. Vår ambition med projektet har hela tiden varit att väcka intresse för stadens underhållande historia bland de riktigt unga och de kommande generationerna.
Vi såg framför oss en burlesk föreställning som blandade historia, teater, humor och journalistik.
En kväll som bland mycket annat skulle erbjuda en talkshow med några av de personer som präglat Karlskronas historia. Personer vi lyckats spåra upp och som nu inför publik skulle delge oss minnen som etsat sig fast i deras medvetanden och förändrat deras liv för alltid.
En subversiv dramaupplevelse vars likhet aldrig tidigare skådats i världsarvsstaden. En blandning av folkbildning, komik och kultur. Vi hade t.o.m planer på att boka in stadens egen Sixto Rodriguez; Peter Öjerskog, för en bohemisk och specialkomponerad blues.
Kanske att vi ändå kan få till den där festen i september (vi får bara se till att köpa in mindre ballonger och färre legobitar), vem vet?
Vad vi däremot räknar med är en mumsig tårta.
Karlskrona kommun har ju historiskt sett visat att de gör vad de kan för att muntra upp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar